Tankar.

Jag önskar att jag kunde vara lite mer som en "normalt fungerande" människa.
Enkla sysslor som bara går på rutin för andra blir så stora för mig.
Man kan tycka att jag bara verkar vara lat, men det är bara det att mitt huvud alltid går på högvarv.
Det är så många tankar hela tiden, jag oroar mig för sånt som jag inte alls behöver oroa mig för.
Jag kan aldrig bara slappna av, njuta, bara vara.
Det är så frustrerande! Jag skulle kunna bara vara glad, må bra och tänka positivt.
Jag har ingen anledning att må dåligt.
Jag har en asbra pojkvän som som tur är har väldigt bra tålamod
och som jag absolut skulle kunna bara känna mig trygg och lugn med.
Men istället tänker jag bara på allt dåligt som kan hända,
bara för att förbereda mig på att jag kan bli sårad.
Jag intalar mig att det eller det kommer att hända så till slut blir det sanning i mitt huvud
och då jag blir helt förtvivlad.
Det är ju så himla onödigt!
 
En annan grej som gör mig helt förkrossad är att jag tänker att jag kommer bli en dålig mamma.
Att jag ska föra över min dåliga självkänsla till mitt barn.
Också de tankarna blir till sanning i mitt huvud att så kommer det att bli!
 
Särskilt dessa tankar tar upp så extremt mycket tid och energi så det blir inte mycket ork över till annat.
Jag vill så gärna vara effektiv - kunna ta tag i saker och ting direkt utan att bli helt utmattad.
Det är så mycket jag vill göra! Som att träffa vänner och vara social utan att känna att jag måste vara
"glada Becca", tänka att de tycker om mig även om jag inte alltid är på bra humör.
Jag vill ta promenader, röra på mig, gå på stan, kolla runt i alla butiker.
Jag vill skapa! Sy fina saker, sticka bebiskläder, förbereda allt praktiskt som ska göras innan 
vår älskade smulan kommer.
 
Jag vet bara inte hur jag ska göra!
Hur får man stopp på alla oro och alla onödiga tankar??
På något sätt måste det ju gå och jag ska ta reda på hur för så här vill jag inte vara.
Jag kommer inte ha tid att vara så här när bebis kommer.
Kanske händer det automatiskt när h*n kommer, då har jag en helt ny människa att lägga all fokus på.
Jag hoppas på det!


Kommentarer
mamma

Vet inte vad jag ska skriva, önskar att du kunde må bra jämt. Men det har ju blivit bättre, och du kommer att bli en jättebra mamma!/Kram

Svar: Ja jag mår mycket bättre, det enda är ju att jag oroar mig så mycket i onödan. Det är bara det jag behöver jobba på. Kram!
Rebecca Wagnberg

2013-03-18 @ 19:17:16


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0