Vill men har inte orken!

Det är så himla frustrerande att ha så mycket inspiration och vilja
men att inte alls ha orken!
Jag vill sticka fina saker, sy kläder till Stella och mig själv, baka och laga en massa gott,
göra jättefint och mysigt hemma, hitta på massa saker med Stella,
vara social, byta ut hela min garderob, köpa kläder som känns som Becca, som jag trivs i.
Vet inte ens vad jag har för stil längre, vilket känns sjukt tråkigt eftersom jag alltid har tyckt det är så kul med kläder och utseende. Men det kommer tillbaka när jag mår bättre :)
Okej, det är inte bara ork som behövs till detta, pengar kan ju vara bra att ha också så klart!
Men jag tänker att om jag har orken så småningom (när min sköldkörtel blir som den ska)
vill jag ju börja jobba! Jag kommer ju faktiskt kunna göra det då :)
Så himla underbart!
 
Jag tror inte ni kan förstå hur otroligt lycklig jag är att jag har fått veta varför jag är som jag är!
Och att det faktiskt är något som går att åtgärda, dock kan det vara svårt för vissa att få in rätt dos medicin.
Hoppas på att få må bra snart!!! Hoppas hoppas :)
 
Just nu sitter jag och kollar in fina Claras alla mumsiga recept!
Hon är ju en riktig inspiration, den tjejen!
 
 

Tankar.

Jag önskar att jag kunde vara lite mer som en "normalt fungerande" människa.
Enkla sysslor som bara går på rutin för andra blir så stora för mig.
Man kan tycka att jag bara verkar vara lat, men det är bara det att mitt huvud alltid går på högvarv.
Det är så många tankar hela tiden, jag oroar mig för sånt som jag inte alls behöver oroa mig för.
Jag kan aldrig bara slappna av, njuta, bara vara.
Det är så frustrerande! Jag skulle kunna bara vara glad, må bra och tänka positivt.
Jag har ingen anledning att må dåligt.
Jag har en asbra pojkvän som som tur är har väldigt bra tålamod
och som jag absolut skulle kunna bara känna mig trygg och lugn med.
Men istället tänker jag bara på allt dåligt som kan hända,
bara för att förbereda mig på att jag kan bli sårad.
Jag intalar mig att det eller det kommer att hända så till slut blir det sanning i mitt huvud
och då jag blir helt förtvivlad.
Det är ju så himla onödigt!
 
En annan grej som gör mig helt förkrossad är att jag tänker att jag kommer bli en dålig mamma.
Att jag ska föra över min dåliga självkänsla till mitt barn.
Också de tankarna blir till sanning i mitt huvud att så kommer det att bli!
 
Särskilt dessa tankar tar upp så extremt mycket tid och energi så det blir inte mycket ork över till annat.
Jag vill så gärna vara effektiv - kunna ta tag i saker och ting direkt utan att bli helt utmattad.
Det är så mycket jag vill göra! Som att träffa vänner och vara social utan att känna att jag måste vara
"glada Becca", tänka att de tycker om mig även om jag inte alltid är på bra humör.
Jag vill ta promenader, röra på mig, gå på stan, kolla runt i alla butiker.
Jag vill skapa! Sy fina saker, sticka bebiskläder, förbereda allt praktiskt som ska göras innan 
vår älskade smulan kommer.
 
Jag vet bara inte hur jag ska göra!
Hur får man stopp på alla oro och alla onödiga tankar??
På något sätt måste det ju gå och jag ska ta reda på hur för så här vill jag inte vara.
Jag kommer inte ha tid att vara så här när bebis kommer.
Kanske händer det automatiskt när h*n kommer, då har jag en helt ny människa att lägga all fokus på.
Jag hoppas på det!

Hej.

Hoppas ni mår bra!
Själv vet jag inte vad det är för fel på mig..
Har känt mig väldigt nedstämd sista dagarna, förstår inte riktigt varför.
Allt har bara känts så tungt, har bara velat stanna i sängen för alltid.
Har även känt mig konstig i kroppen som att jag håller på att bli sjuk.
Jag hoppas verkligen att det är därför jag mått dåligt!
Orkar inte gå och bli deppig igen, så håll era tummar och tår för att det är influensan som är på g!
Jag vill kunna vara riktigt glad så att Smulan blir en glad människa :)

Hej.

Hej på er fina.
Jag hoppas ni mår bra! :)
Själv mår jag rätt bra just nu,
väntar på att få börja på Nuevo igen.
Ska bli sååå skönt!!
Skönt att jobba med mig själv igen, behöver det känner jag.
Har lite panik över att jag snart ska bli mamma.
Eller alltså, det ska bli så himla mysigt och underbart och allt det där.
Men jag är så rädd för att våran fina gosunge ska få ärva min dåliga självkänsla,
så de sista månaderna vill jag jobba intensivt med att älska mig själv så som jag vill att
smulan ska älska sig själv!
Då är ju Nuevo det perfekta stället, jag får jobba med mig själv nästan varje dag!
Jäääj
För övrigt är det ju väldigt fint med vinter,
men nu längtar jag så sjukt mycket efter vår och värme! :)
Snart är det vååår!
RSS 2.0